Up
Down

B鋠an
Regi: Clara Bod閚

Biografi
Regi: Magnus B鋜t錽

La Viande + L'amour
Regi: Johanna Rubin

The Mill & the Cross
Regi: Lech Majewski

Myrlandet
Manus/regi: Jonas Selberg Augusts閚

Poeten i elefanthuset
Regi: Anna Juhlin

Höstmannen
Regi: Jonas Selberg Augustsén

Your Mind is Bigger than all the Supermarkets in the World
Cecilia Neant Falk

Slåss
Regi: Clara Bodén

i tranornas land/en film om Chongming Island
Regi: Lisa Hagstrand

Sagan om penseln/La favola del Penello
Regi: Andreas Kassel

Trädälskaren
Regi: Jonas Selberg Augustsén

Processen
Regi: Jonas Selberg Augustsén

Historia
Regi: Mathew Moore

Jag tänker på mig själv - och vänstern
Regi: Maria Rydbrink Raud

Kalven och friheten
Regi: Jonas Selberg Augustsén

Getingen
Regi: Mårten Barkvall

Med kameran som tröst Del 2
Regi: Carl Johan De Geer

Zonen
Regi: Esaias Baitel

 

 

 

Hem


Under produktion




     
  Spårvagn till havet  
  Sverige, 1987, 75 min, 35 mm, färg, 1:1.37  
  Regi: Håkan Alexandersson  
     
     
  Spårvagn till havet är en tragikomisk, musikalisk och bitvis mycket romantisk berättelse om svårigheterna att förena äktenskap och konstnärskap. Den bohemiske filmaren och komponisten Manfred plågas av ett minne: han har tappat askan efter sin döde far på ett spårvagnsgolv, i samband med en inbromsning.  

   
  I rollerna Mikael Samuelson, Christine Floderer, Ellen Lamm, Lovisa Lamm, Peter Kneip, Fatima Bifeldt  
  Regi/ manus Håkan Alexandersson  
  Foto/ scenografi/ sångtexter Carl Johan De Geer  
  Ljud/ klippning Ulf Darin  
  Kostym/ dekormålning Kristina Elander  
  Musik Heinrich Pfölz, arrangemang Mikael Samuelson  
       
       
 
 

Genom lobbyverksamhet i Stadshuset lyckades Alexandersson och De Geer förhindra Meyerateljéernas rivning, och få husets unika kvaliteter erkända. Året 1986 var febrilt; två långfilmer och tre kortfilmer producerades.

Spårvagn till havet är en tragikomisk, musikalisk och bitvis mycket romantisk berättelse om svårigheterna att förena äktenskap och konstnärskap.

Den bohemiske filmaren och komponisten Manfred plågas av ett minne: han har tappat askan efter sin döde far på ett spårvagnsgolv, i samband med en inbromsning. Manfred vill få frid genom att göra en film med namnet "Spårvagn till havet". Han tycker dock att han aldrig får någon ro - han vill tänka och arbeta i sin egen takt. Och i den takten får han verkligen mycket lite uträttat. Han dricker för mycket, och hans vanligaste uttryck är: "jag ska bara...."

Han har en uppoffrande fru, poeten Herta, och tre snälla döttrar - men han märker aldrig att de gör allt för honom. Försörjer honom, pysslar om honom, låter honom ägna sitt liv åt att gestalta sitt lidande. Till slut går han för långt, och Herta lämnar honom - och tar det minsta barnet med sig. När han så, i saknad efter dem, lägger ner hela sin själ i tonsättningen av Hertas dikt "En sång till havet", ja då veknar hon, och flyttar hem igen. Men Manfred har inte ändrat sig. I en grandios gest av manlig självömkan går han ännu längre än tidigare...